För närvarande finns det endast en bar / restaurang i Carpasio men det är fler på gång. Affären som låg bredvid posten stängde i fjol på grund av att det inte gick att få den att gå runt, sorgligt nog. Men på lördag förmiddag mellan klockan 8.00-12.00

kommer en "varubuss" upp till byn och slår upp på torget. En populär händelse bland innevånarna då det ger tillfälle till att utbyta lite skvaller om än det ena och än det andra.

  En lördag fick jag mig berättat att det funnits fyra restauranger,två slakterier,tre affärer,två bagerier o.s.v i byn en gång i tiden. Det fanns till och med en "Tabacchista" ; en tobaksaffär där man inte bara köpte cigaretter utan också salt! även tändstickor fanns bara där...

  En "inbrottsvåg" hade drabbat trakten och ägaren till tobaksaffären deklarerade att han skulle minsann sova över i butiken för att kunna gripa ev. tjuvar. Någon påpekade att det skulle kunna vara farligt om han nu inte vaknade när tjuvarna bröt sig in, men han påstod sig kunna vakna av att en mygga flög genom rummet...

  På morgonen när han vaknade av att det var iskallt i rummet ( den uppbrutna dörren stod på vid gavel ) fann han att affären var i stort sett tom! Skurkarna hade rensat butiken på ALLT av värde, man hade till och med snott frugans löständer som låg under disken !!! En så´n nesa. Många i byn undrade vad tänderna gjorde under disken... men någon vettig förklaring har aldrig presenterats.

  Satt en dag i solen mot en vägg och talade med en granne. Han är 85 år och har i stort sett hela sitt liv levt i bergen där han "odlat" får och getter, han hade över tvåhundra kontinuerligt. Men han hade även höns och kaniner till husbehov i sitt rustico uppe på berget.Han åkte innan gryningen och kom aldrig hem förän det var mörkt, varje dag året om i hela sitt liv !!!

  Han berättade att han aldrig varit på ett sjukhus eller hos en doktor tidigare. Men det senaste året har åldern tagit ut sin rätt; drabbad av diabetes och andra allvarliga sjukdomar hade han tvingats att "krypa till korset" (hemskt uttryck egentligen)  Han säger sig ändå vara nöjd med sitt liv.

  När han "avvecklade" hönsen, berättade han, så tillagade han dem en efter en med några dagars mellanrum,och trots att man på de här breddgraderna inte är särskilt sentimental med sina två- och fyrbenta kompisar så bar det sig inte bättre än att den äldsta hönan blev kvar till sist.Hon hade ju försett honom med massor av fina ägg så någonstans inom honom gjorde det väl lite ont. Nåväl, hönan nackades och togs ur och lades i en STOR gryta på 15-20 liter med vatten upp till kanten.Sen på med spisen, men när det mesta av vattnet hade kokat bort var hönan inte färdig på långa vägar. På med nytt vatten igen och full fart på gasen. När denna procedur upprepats tre gånger och gasen var slut, fick han fortfarande inte i gaffeln i hönan, så han gav upp. Tog hönan i benet och slängde ut henne till katterna på gården, men på morgonen låg hon orörd kvar på marken; inte ens katterna kunde äta henne!!!

   Redan i början på 1400-talet byggde man det stora kyktornet på den största kyrkan som ligger relativt mitt i byn. Man hade bråttom för man föreställde sig att kontakten med gud skulle bli betydligt gynnsammare.Men kanske hade man lite för brådis för när tornet stod färdigt med den imponerande höjden av ca 35 meter,upptäckte man att det lutade ganska kraftigt.Närmare bestämt 1,6 meter. Då var det lite sent att göra nå´t åt det så tornet lutar fortfarande.

Den största klockan som nu är i tornet väger 580 kg och hängdes upp 1915 och är tillägnad Josef, alltså jungfru Marias man. Den mellersta klockan väger 340 kg och hängdes upp 1765. Den tredje kom på plats 1880 och väger 240 kg.Den fjärde och minsta klockan kallas "Salvaterra" (rädda vår jord),den väger 205 kg och även den kom upp 1880.

 Varje dygn slår den största och den näst största 672 gånger!! Varje hel timma slår den stora samma antal som uret visar,och för säkerhets skull två gånger med en minuts mellanrum.En haltimme senare slår den likadant fast med ett extra slag av den näst största klockan (halvan alltså).

 Sedan en månad tillbaka har "halvan" slutat att fungera så det uppstår förvirring en gång i timmen nu; ...är klockan 5 eller halvsex o.s.v.?

 Nåväl man får väl trösta sig med att Helan går i alla fall.....

 Totalt tror jag att det finns 9 kyrkor och kapell i kommunen, men som väl är,är det bara den stora som "låter".

På bilden ser man hur byn fullkomligt badar i sol till långt in på eftermidda´n. Ett gynnsamt klimat för att odla de flesta frukter och grönsaker.

Just i dagarna är man i full färd med att klippa ner vinstockarnas fjolårsskott, så att nya kan växa ut och bära frukt till hösten.Aktiviteten på terrasserna har varit helt avstannad i två månader men nu, som sagt, är den på gång igen.

Förra helgen hjälpte jag en god vän att blanda ca 650 liter vin av olika sorter och kvaliteter, i ett stort ovalt ekfat. Därefter tappade vi upp 100 liter på flaskor, och resten tillbaka i de rengjorda damajannerna ( stavas det så??). Ett roligt jobb eftersom vi gjorde likadant som man "alltid" har gjort. Inga datorer där inte.

När vi kollade alkoholhalten i vinet så använde vi en mycket gammal "apparat" i mässing som vi eldade under så det fräste, pep,bubblade och sjöd.Var lite orolig ett tag att den skulle flyga i luften... men den visade att vinet hade ca 11,5% akohol.

Som bordsvin betraktat alldeles lagom.

På 715 meters höjd över havet i Carpasina-dalen ligger byn,eller rättare sagt hänger byn på den västra bergssidan.Här var en gång de flesta innevånarna engagerade i den dominerande lavendelodlingen.Det odlades stora mängder,och man hade mobila destilliserings-apparater ute i terrängen som man eldade under för att få ut essensen av lavendeln.Den såldes till den franska parfymindustrin på andra sidan gränsen.

 Nu är Carpasio,som de flesta mindre orter i hela Europa,en avfolkningsbyggd.

Ungdomarna vill till kusten och till de stora städerna,kvar är den äldre generationen som envist fortsätter att odla sina "terasser". Förutom grönsaker;bönor,pomodori,

zucchini,kål o.s.v så tar man tillvara på oliverna och vindruvorna.Ett ganska slitsamt arbete med tanke på terrängens beskaffenhet.Det mesta måste bäras långa sträckor,både brant uppför och nedför,till farbar väg.